Skribent, serietecknare, illustratör, grafisk formgivare.
To cut a long story short: Permanent-marker-pennor kan vara förbannat njutbara att skissa med då man har tre timmar kvar att slå ihjäl innan stängningstid. Tror att det är läge att införskaffa en bunt och göra en grovhugget tecknad, extrem-svartvit serie om pretentiösa pseudo-intellektuella som gnabbas. Joy Division-refererande titel känns som en nödvändighet – ”They talked in line”, någon?
Visst är jag fortfarande villig att erkänna att bokhandelsjobb är en av den bättre sortens butiksjobb, men efter snart en vecka av riktigt butiksjobb från morgon till kväll börjar jag långsamt att bli lite själsligt död, inte minst i de långa stunder då det finns absolut ingenting att göra och ingenting att sitta på. Då blir både fötter och psyke något ömma.
Lyckligtvis finns det ju då som jag skrivit om tidigare, tillfälle att låna närmsta penna och anteckningsblock för att bota ledan med. Och det är också precis vad jag gjort. Tre tonåringar som kom in och pratade om/köpte H.P Lovecraft-samlingen ”Necronomicon” fick mig att göra en snäll(men som vanligt felstavad) Cthulhu-teckning tillsammans med en drömbild av en glad kund och en avtecknad cykelkorg som en ung kvinna hade med sig in i butiken som shoppingkorg. Det kändes bra.
Det är trevligt att ha en moder som jobbar som sekreterare på en folkhögskola emellanåt. Inte minst då hon donerar upphittade, övergivna skissböcker som glömts inne på expeditionen. Förbaskat trevligt och kreativt förlösande att ha med sig en liten kompakt och stilig bok att kunna klottra ner lite allsköns trams i just for the heck of it. I förra veckan fick jag lust att teckna av joysticken till min Amiga 500 samt en lätt skev och freestylad bandspelare/radio utan någon som helst verklighetsförankring, och tecknarlusten bara fortsätter. Skoj ohoj, som man säger!
För något år sedan snubblade jag över den här sidan, som jag råkat hamna på av en anledning jag i dagsläget inte kan minnas. Sidan berättar om en artist som kallade sig för Ashfordaisyak, och som haft för vana att distribuera sin musik genom att tejpa fast kassettband på offentliga platser för att någon slumpmässig person ska plocka upp den och lyssna.
Eftersom jag är allmänt fascinerad av bakåtsträvande outsidermentaliteter inom musikens värld beslöt jag mig för ladda ner den låt som någon spelat av från en av dessa kassetter och lagt upp på sidan. Låten, vars titel var ”Leper in a tumble drier”, är en kort och förunderlig bit lo-fi-reggae/dub-melodi med knorrande analogsynthar och en fullkomligt bisarr text, som handlar om en (som titeln mycket riktigt antyder) spetälsk som någon placerat i en torktumlare som senare även fyllts med gröt. (vilket i sig påminner mig om avsnittet ”Bambi” ur den brittiska komediserien The Young Ones) Nej, jag förstår inte riktigt heller. Men jag gillade låten såpass mycket att den gick på repeat då, och för några dagar sedan fick jag en otrolig lust att lyssna på den igen.
Resultatet blev att jag beslöt mig för att forska mer i Ashfordaisyak, och fick reda på att bakom namnet döljer sig egentligen en viss excentrisk britt vid namn Dan Williams, som senare bytte artistnamn till Meadow House och 2005 släppte en fullängdare med det något hushållstortyr-klingande namnet ”Tounge under a ton of nine volters”. Skivan kan vara en av de underligaste musikupptäckterna jag gjort på länge. Avant-garde-elektro-akustiska experimentljud möter underligt ostämda psych-folkgitarrer, men med en grundstomme av geniala popmelodier. Kanske är detta vad som skulle ha hänt om Syd Barrett aldrig lagt av med musiken och istället börjat pola med Jandek och Tom Waits under det tidiga 80-talet.
Nå, vad man nu än väljer att kalla musiken så fick det mig i alla fall till att under gårdagen lyfta på pennan och teckna en liten bild i ära till denne herr Williams och hans musik. Ett veritabelt skolexempel på hur musiken kan inspirera till konstnärliga storverk. Eller åtminstone till en medelmåttig teckning av en torktumlare.
Videon till ”Minger” med Meadow House:
Dan Williams på myspace.
Dan Williams på youtube.
