Länge leve nyspäcket

Body horror-tisdag!

Tunnelseende (Directors Cut)

Ok, detta börjar gå överstyr redan, men det är ju så skönt att kunna uppdatera bloggen med jämnare mellanrum igen.

Hjälp mig, någon, innan jag slutar producera nytt material överhuvudtaget.

Originalet.

Skuggan på skorstensstocken (Redux)

Hörni, kommer ni ihåg vad jag lovade att jag inte skulle göra för ett tag sedan när jag just hade upptäckt en färgläggningsteknik jag verkligen gillade? Jo, just det: att inte sitta och göra om en massa gammalt mög med just den tekniken.

…Så vad har jag suttit och gjort den senaste tiden? Um, ja, jo, kanske precis exakt det. Men jag ursäktar mig med att jag tyckte resultatet blev så himla snyggt och mycket bättre än den tidigare varianten att jag inte kunde låta bli:

Halvt omedvetet blev det nog dessutom inspirerat av dessa fantastiskt fina skräckillustrationer av Fred Banbery från 1961.

(Dessutom har jag vid sidan om det även har tecknat vidare på den skräck/mystik/äventyrsserie jag teasat om tidigare, och jag blir bara mer och mer pepp ju längre jag kommer – uppe i fem sidor nu, det tar sig!)

A cup of tease, anyone?

I arbetslöshetens vaga skimmer så får man – som alltid – plötsligt tid till en massa annat mellan jobbsök och frilansknegandet. Som till exempel att dricka ohemula mängder kaffe och spela bisarra Kafka-inspirerade äventyrsspel från 90-talet. Men kanske framför allt att teckna vidare på en massa serier:

För tillfället ligger huvudfokuset på att få färdigt den tredje och senaste i raden av vardagsrealistiskt tillspetsade serier som jag och Emil Nordin filat på tillsammans, då den ska vara med i nästa volym Dimma Antologi som beräknas komma ut i mitten av mars och där deadlinen ligger och spökar den 15:e februari. Lite mindre raljerande och mer eftertänksamt/vemodigt denna gång, men kanske vår allra bästa hittills, om jag får säga det själv.

Men parallellt med det sysslar jag även med den för tillfället lite halvhemliga pilot-episoden till den äventyrs/sci-fi/mysterie/skräck-serie jag spånat på i x antal år nu, och som jag snattrat om i tidigare inlägg.

Än så länge är bara två sidor helt färdiggjorda, men grundpremissen och karaktärerna är i alla fall till slut spikade, och den visuella stilen känns också som att den börjat komma till någon slags slutfas.

Vill inte avslöja alltför mycket om handlingen annat än att det är frågan om underhållande, men samtidigt suggestiva och mystiska äventyr i ett alternativt, dåtida Sverige. Vad jag dock vill göra är att teasa så smått för att demonstrera lite av känslan(och hur löjligt mycket jag gillar färgkombinationen) serien kommer att ha.

Min tanke är att det ska bli lite Arkiv X möter Riket möter Snobbar som Jobbar, om ni nu kan linda era hjärnor runt den referenspunkt-soppan. Om ambitionen lyckas återstår väl att se, men erkänn, lite nyfikna blir ni allt?

Eskapism-reklam-gif-animations-extravaganza!

Sitter för tillfället och sliter med sammanställande av en utgivningskatalog, så det är ett högst sporadiskt tempo här på bloggen at the moment.

Passar därför på att ta latmans-utvägen och helt sonika posta ett stycke smygreklam(som jag förvisso är den som satt ihop, så helt irrelevant är det ju inte) nu när det ändå lackar mot jul!

En får klicke på bannern för å beställe!

Som ni säkert märkt om ni läst/klickat er vidare på den stiliga bannern här ovan så erbjuder Kolik förlag/Utopi magasin en sjuhelsikes fin deal inför julrushen:

För enbart 299:- kan man beställa en helårsprenumeration på sveriges enda episka serietidning, fylld med intelligent sci-fi, fantasy, äventyr och skräck, antingen åt någon man tycker om eller sig själv, och dessutom få en av Kolik förlags tre färska titlar på köpet! Sjukt mycket bra läsning för pengarna, och en sweet deal if I ever saw one!

Och då jag dessutom alldeles nyligen blivit anförtrodd att ta över som formgivare av Utopi magasin så stödjer ni ju utöver alla dessa eminenta tecknare indirekt även min skraltiga frilansekonomi genom att teckna en prenumeration – hurra!

Tunnelseende

Ormöga

Skuggan på skorstensstocken

”Öppna”, #24

Och så var det alltså slut på denna berättelse.
Nu återstår bara att se vad nästa projekt blir. Har några lösa idéer kring en lite längre, väldigt personlig serie, men känner främst för att fokusera på lite kortare serier framöver, såsom musikanekdoterna, så det lär nog gissningsvis bli en del till av dem, plus lite annat smått och gott. So there! Tills dess, sprid gärna ordet och tipsa era vänner, bekanta och annat löst folk! Inte minst om de jobbar som förläggare.

”Öppna”, #22